Äntligen onsdag

På förmiddagen tryckte jag sittunderlag och på eftermidagen satt jag fast i en hiss. Spännande nästan jämt.

Hissen fastnade mellan våning två och tre. Tjoho. Tryckte på alla knappar, slet i hissdören. Inget hände. Tjoho.
Ringde efter en stund ett telefonnummer som stod i hissen och blev räddad av en hisskille efter ca en halvtimme. Vid det laget hade jag installerat mig och satt på hissgolvet, åt grekisk sallad, drack Ramlösa och pratade med min syster i telefon. Hisskillen, min hjälte, tittade förvånat ner på mig där jag satt på hissgolvet och frågade om jag suttit i hissen länge. Sådär länge, svarade jag.
Min hjälte var väldigt snygg vilket så klart resulterade i ett fjolligt och fnittrigt beteende från min sida. Jag log dumt, packade ihop mina saker, steg ut ur hissen och tackade så mycket för hjälpen.

Äntligen onsdag.