När jag gjorde trädet (en balansövning där man står på ett ben med båda armarna rakt ovanför huvudet) svajade jag åt alla håll. Ansträngde mig något så in i helvete för att inte sätta ner min klumpfot i yogamattan.
Då säger yogaläraren högt inför alla andra att jag har utvecklats och blivit mycket bättre när det gäller balansen. Detta är sant. Jag fick anstränga mig minst lika mycket för att inte börja skratta högt som att hålla balansen.
Jag skrattar till och med högt för mig själv nu när jag sitter här och skriver.
Hahahahahaha
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar