Jag är på ett strålande humör. Om en timme slutar jag jobba och ska då ut och titta på cyklar.
Har som vanligt en vision i huvudet om hur livet kommer te sig. Denna gången livet som cykelägarinna.
Visionen om mitt liv med cykel innebär ett ganska omfattande garderobsbyte för min del då jag kommer cykla omkring iförd endast i vita, fladdriga, romantiska klänningar.
Kommer även ha en cykelkorg som alltid är fylld med nyplockade blommor och pain riche.
Solen skiner alltid, jag ler och mitt hår är långt och lockigt.
Inte en enda uppförsbacke så långt ögat kan nå heller.
Om jag nu koncenterar mig och tänker till ordentligt kan jag inse att detta inte är realistiskt.
1. För det första vet jag vad jag själv tycker om folk som cyklar omkring för sig själva och ler. Det är skrämmande och jag tänker saker som: "okeeej, där står det inte rätt till.." alternativt "din sjuke fan".
2. Då min garderob uteslutande består av mörka färger och inte en enda klänning är sannolikheten att jag skulle ta på mig en vit, fladdrig, romantisk klänning lika med noll.
Hade känt mig som Babben.
3. Jag som sist plockade blommor midsommarafton 1991, dagen innan jag skulle till München, hade nog inte plockat en blomma tack vare ett cykelinköp. Pallar för fan inte ens handla snittblommor.
4. Pain riche? Har utan tvekan sett för många romantiska skitfilmer där folk cyklat omkring på landsbygden i Frankrike. Inte fullt lika romantiskt med pain riche i cykelkorgen på Östra Kristinelundsvägen i Malmö.
5. Och det är bara att face it, mitt hår kommer aldrig, aldrig, aldrig bli långt och lockigt. Never.
6. Inte fan skiner solen alltid. Den skiner ju knappt alls.
7. Sist men inte minst, är det något livet har att erbjuda så är det uppförsbackar.
Jaha, det var det.
Skulle verkligen vilja ha en Kronan- cykel. De är så fina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar