Håller på att tappa rösten och jag vet inte om jag håller på att bli sjuk eller om jag skrattat för mycket i lördags. Tror det är det sistnämnda. Helt underbart.
Fredagen började hemma hos Paul med "Lets´s dance", sushi och Bollinger. Ingen dålig kombination. Sedan slutade den i vilda musiktävlingar och drinkar hemma hos Jennifer. Igen. inte mig emot.
På lördagen var jag lite sliten.
Paul och jag mötte upp Peter och tittade på hans nya motorcykel. Den var jättefin.
På kvällen var det dags för min kusin Charlottes 30-årsfest. Jennifer och jag var helt överens om att vi skulle ta det lugnt eftersom vi båda var slitna efter fredagen så det var inga problem. Så gulliga och naiva är vi.
När min syster och jag kommer innanför dörrarna i festlokalen yttrar Peter (30-åringens man) orden: "Jaha, och här kommer the white trash. Äntligen!"
Jag skrattade hela kvällen åt den kommentaren. Alkoholen kan mycket väl ha bidragit till detta.
För övrigt försvann begreppet "ta det lugnt" ganska snabbt ur min vokabulär. Faktorer som bidrog till detta kan ha varit:
1# Vid varje bord satt det ett par gäster med pappershattar. Deras enda uppgift i livet denna kväll var att se till så folk hade dricka i glasen.
2# Vinglaset var alltid fullt. Se punkt ett.
3# Sånghäften.
4# Skålande. Hela tiden.
5# Trots detta tömdes aldrig vinglaset. Se punkt ett.
Efter allt skålande försökte jag gå med i Svarta örns orden, avsedd endast för herrar (lyckades inte alls), dansade till Marcoolios och Linda Bengtzings "Värsta schlagern" som om mitt liv hängde på det, Jennifer bytte skor med Emma (annan kusin), jag ifrågasatte varför Emma (samma kusin) inte kan säga vissa grova könsord (moget, jag vet), tvingade alla gäster som passerade oss att säga grova könsord för att övertyga henne att det är okej (ännu mera moget), vid ett tillfälle stod vi till och med ett gäng kusiner i grupp och grät över att kusin Christian ska till Afghanistan (FN-soldat) i nio månader. Då vet man att festen varit lyckad.
Hade en även en intressant dialog om penisar med en kille. Han ansåg att man kan säga att man kan har en slang i byxan även om denna "slang" bara är ett par centimeter lång. Det höll jag inte med om. En slang är, enligt mig, ju någonting långt som en kille till exempel kan göra helikoptern med. Då sade han att om man åker till till exempel Bauhaus och köper slang i metervara så kan man köpa två centimeter och det heter väl fortfarande slang? Jag gav upp och gick med på att kalla honom "Slangen" resten av kvällen.
Vid kl 02.00 promenerade Jennifer och jag hemåt.
Det var en riktigt rolig kväll.
På lördagen följde jag med Stefan till hans lägenhet i Västra Hamnen. Tittade ut över havet, läste tidningen, drack te och kopplade av efter lördagens ansträngningar. Sedan skulle vi köra därifrån och Stefan körde lite överallt och jag kopplade av och bara njöt av bilfärden. Helt plötsligt passerar vi en skylt som det står "Last exit in Sweden" på. P-a-s-s-e-r-a-r.
"Vad fan händer?" tänkte jag. Det visade sig då att vi skulle till Köpenhamn och titta på "Den lille havfrue". Jättekul! Ellen glad. Jag älskar äventyr och överraskningar. Vi körde omkring i Danmark ett tag och det var jättetrevligt.
Detta var en mycket bra helg.
Peter på sin fina motorcykel
Den lille havfrue
Mysig, dansk småbåtshamn
Vackert, danskt hav
Nybyggt utanför Köpenhamn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar