Bön

Käre gode Gud,

Jag är fullt medveten om att jag kanske inte är världens bästa flicka.

Jag har mina fel och brister och är långt ifrån perfekt. Visst har jag handlat fel ibland och gjort stygga saker man inte får göra och jag ber om ursäkt för dessa.

Hotade min lillasyster med kniv när hon inte ville äta sparrissoppa när vi var små. Tog och åt en fralla när jag var fem år när mamma och jag var och handlade på Malmborgs. Snattade även godis i tobaksaffären när jag gick på mellanstadiet. Snodde Jenny Larssons luktsuddi i trean.
Jag kör för fort och slarvar med bilbältet. Jag har ljugit och varit otrogen. Snackat skit om folk har jag också. Kastat äppelskruttar och vattenballonger från balkonger i avsikt att träffa folk på gatan. Och sedan ljugit om det. Pallat äpplen. Plockat planterade blommor i privatpersoners rabatter. Tagit sönder Julius föräldrars toalettstol utan att säga något. Hittat på ursäkter för att slippa träffa någon när jag inte känt för det. Sårat människor som varit kära i mig genom att bara undvika dem och strunta i dem utan förklaring. Har ett hetsigt humör som jag inte riktigt kan kontrollera. Kan bli elak mot människor jag bryr mig om bara för att jag har lågt blodsocker.

Men jag är snäll, duktig och bra också.

Ställer upp för människor, matar kvarterets katt och låter den sova över hos mig om den vill, ger pengar till människor som har det sämre ställt, är ju till och med världsförälder i UNICEF, köper bröstcancernålar, majblommor och Aluma. Lånar ut min lägenhet om någon jag känner behöver någonstans att sova. Låter folk gå före i kön. Ställer mig upp på tåg och bussar för äldre. Sitter i timmar och pratar med vänner som behöver prata av sig, hjälper till om någon flyttar, behöver skjuts eller något annat.

Dessutom har jag haft motgångar i mitt liv.
Vad sägs om att ordna lite medgångar?

Är vi inte kvitt snart? För just nu i alla fall.

Jag lovar i alla fall bot och bättring BARA DU FÅR IGÅNG MIN MAIL!

Amen