Det jag nu kommer att förtälja nu är sanningen, inget annat än sanningen, so help me god.
Jag befann mig trehundra meter från Burger King, alias Pärleporten.
Höll Visa-kortet och Burger Kings rabattkort krampaktigt i handen. Var hungrig som ett helt U-land. Stannade trots detta upp och hade en överläggning med mig själv och denna slutade med att... jag valde att gå hem istället!!!
Helt jävla fantastiskt. Snacka om karaktär och självdisciplin!
Jag befinner mig nu i någonting som skulle kunna beskrivas som chocktillstånd/identitetskris. Frågorna hopar sig.
Vem är jag egentligen? Är jag inte den människan jag trodde? Är jag hälsosam? En renlevnadsmänniska? Borde jag syssla med Yoga? Meditation? Nässköljningar? Är jag vad jag äter? Är jag Anna Skipper?
Hjälp.
3 kommentarer:
Även en söndrig klocka (analoga som förr i tiden - era ungjävlar) visa rätt tid två gånger per dygn.
Även en blind höna hittar ett frö, eller som en klok man (ej undertecknad) en gång sa:
Även en blind hittar en höna.
Apropå:
Jag vill ligga i Anna Skippers famn och bli klappad på huvudet samtidigt som hon säger:
"Du är fin, du är bra..."
Samvete:
Ellinor är en fin & god människa.
Sedan att hon, utan att tveka en sekund, skulle slagit (uttalas slatt) ihjäl mig och ätit upp mig om vi hamnade på en öde ö, är en helt annan sak. Det finns nog fan en risk att samma sak hade hänt om vi tog en eftermiddagstur till Ven...
Det finns samma risk om var vi än träffas. I alla fall biten om att jag hade "slatt" ihjäl dig. Tycker om dig.
Skicka en kommentar